Varför heter gatorna som de gör? Gatunamnens historia i Malmö, Göteborg och Stockholm

Ett gatunamn är lätt att ta för givet. Det står på en skylt, det finns i adressen, och de flesta av oss funderar sällan på varför gatan heter just så. Men bakom namnen gömmer sig medeltida handelsvägar, holländska stadsplanerare, kungörelser från 1800-talet och politiska beslut om vilka människor som ska hedras. Den som lär sig läsa gatunamnen får en genväg till stadens historia.

Malmö: namn som vuxit fram ur vardagen

De äldsta gatunamnen i Malmö har ingen egentligen bestämt. De har vuxit fram ur hur människor använde vägarna. Adelgatan räknas som stadens äldsta gata och var troligen redan en smal väg innan Malmö blev stad på 1250-talet. Den löpte parallellt med stranden, och på latin kallades den 1392 för Communis magna platea, ungefär den stora allmänna gatan.

Tillsammans med Östergatan och Västergatan var Adelgatan stadens huvudgata under hela medeltiden. I början av 1300-talet tog en andra gata, längre söderut och i rät vinkel mot den första, över rollen som huvudstråk. Den skrevs 1462 som Sönnergaatan och 1522 som "Then syndre Adelgade", alltså den södra Adelgatan.

Att namnen är danska är ingen slump. Malmö var danskt fram till freden i Roskilde 1658, och många tidiga gatunamn speglar det. Lägg också märke till hur beskrivande de är. Väderstreck och yrken dominerar, och Skomakaregatan och Södergatan är två medeltida namn som fortfarande används.

Göteborg: holländsk planering och svenska namn

Göteborg är det motsatta exemplet: en stad som planerades på ritbordet och grundades 1621. De första stadsplanerna från 1619 och 1620 var rutnät enligt holländsk metod, ritade av Hans Fleming tillsammans med Johan Schultz. Samma metod användes i Amsterdam och i Batavia, dagens Jakarta.

Kanalerna grävdes parallellt med gatorna. De dränerade den sanka marken, gav fyllnadsmassor till tomterna och skapade kajer och hamnlägen innanför befästningarna. Eftersom berggrunden vid Lilla berget stod i vägen för en rak hamnkanal vreds hela rutnätet några grader, vilket är förklaringen till att Domkyrkan ser ut att stå snett på sin tomt.

Även de första gatunamnen, från ungefär 1621 till 1624, hade holländska förebilder. Konungsgatan var inspirerad av Amsterdams Koningstraat. Bara Konungsgatan och Kyrkogatan har aldrig bytt namn. År 1666 tog magistraten över namngivningen, eftersom de holländska namnen var svåra att uttala och stava för en befolkning som blev allt mer svensk. Göteborgs namnberedning, som i dag föreslår namn på gator, parker och torg, har funnits sedan 1919.

Stockholm: den stora namnrevisionen 1885

I Stockholm hade gatunamnen under lång tid vuxit fram på ett ganska oordnat sätt. Samma gata kunde byta namn flera gånger längs sin sträckning. Artillerigatan på Östermalm är ett tydligt exempel. Före 1885 var den uppdelad i tre delar: Löjtnantsgatan i söder, Artillerigatan i mitten och Kvarngatan i norr.

Den 1 augusti 1885 kom en kungörelse från Överståthållarämbetet, stadens högsta civila myndighet, med en lång lista över nya och ändrade gatunamn. Listan omfattade Norrmalm, Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm och trycktes som ett eget häfte, med de nya namnen i en del och de gamla namnen i en annan. Artillerigatan fick då heta Artillerigatan hela vägen.

Flera av Stockholms mest kända gator fick sina nuvarande namn i samma veva. Dagens Kungsgatan hette tidigare Östra Hötorgsgatan, och Sergelgatan hette Östra Beridaregårdsgatan. Revisionen är fortfarande en av de viktigaste händelserna i stadens namnhistoria, och originaldokumentet finns digitaliserat i Stockholmskällan för den som vill bläddra.

Kvartersnamn och teman

Gatorna är bara en del av namnfloran. Kvarteren, alltså de byggda blocken mellan gatorna, har egna namn som syns i fastighetsbeteckningar och planer. I Malmö beslutar stadsbyggnadsnämnden om kvartersnamn direkt, medan förslag på gatunamn först skickas på remiss till bland annat kulturnämnden och Lantmäteriets ortnamnsfunktion.

Numera arbetar städerna ofta med teman. I nya områden får gatorna namn inom samma kategori, och i redan bebyggda områden försöker man följa det befintliga temat. Västra Kungsholmen i Stockholm har till exempel gator uppkallade efter svenska författare, och Hägersten efter teaterfolk. Malmö stad betonar att ett namn ska vara lätt att skriva, uttala och uppfatta. I Göteborg utgår namnberedningen gärna från platsens historia, som tidigare industrier eller personer som verkat där, och varje namn måste vara unikt så att räddningstjänsten hittar rätt.

Var är kvinnorna?

Den som tittar på gator uppkallade efter personer upptäcker snart en tydlig slagsida. Enligt SCB fanns det 2015 knappt 2 400 gator i Sverige med personnamn. Omkring 2 060 av dem var uppkallade efter män och 330 efter kvinnor, vilket innebär att bara 14 procent var kvinnonamn. Gatorna med mansnamn var dessutom i genomsnitt längre.

I Stockholm räknade namnberedningens sekreterare år 2016 fram att staden hade drygt 5 200 gator, varav cirka 650 uppkallade efter historiska personer. 535 av dem bar mansnamn och 115 kvinnonamn. På Östermalm syns skillnaden på kartan: Lovisagatan, Ulrikagatan och Sibyllegatan är betydligt kortare än Birger Jarlsgatan, Engelbrektsgatan och Sturegatan. Hela 40 av de 115 kvinnonamnen fanns i två områden, Enskededalen från 1920-talet och Fruängen från 1950-talet.

Utvecklingen har dock vänt. Sedan år 2000 har omkring 70 nya gator i Stockholm fått mansnamn och ungefär 60 kvinnonamn. I Hagastaden har gatorna döpts efter kvinnliga pionjärer inom bland annat vetenskap och vård, som Astrid Cleve och Ninni Kronberg. I Göteborg har kulturnämnden beslutat att minst hälften av de gator som uppkallas efter personer ska få kvinnonamn. Den som hedras måste ha haft anknytning till staden och ha varit död i minst fem år.

Lär dig staden genom namnen

Nästa gång du går förbi en gatuskylt kan du fundera på var namnet kommer ifrån. Ofta säger det något om vad som fanns på platsen förr, vem som planerade området eller vilka värderingar som rådde när gatan fick sitt namn. Vill du se hur många namn du redan kan? Gör Dagens utmaning på ortkoll.se, där alla får samma tio frågor om gator och platser varje dag, i Malmö, Göteborg eller Stockholm.

Källor

• Adelgatan, Wikipedia (engelska)
• Namn- och adressättning på gator, byggnader och platser, Malmö stad
• Stadsplanering i Göteborg, Wikipedia
• Han sätter namn på gator i Göteborg, SVT
• Uppgift å nya och förändrade gatunamn inom Stockholm 1885, Stockholmskällan
• Artillerigatan, Wikipedia (engelska)
• Ojämlika gator, Situation Sthlm
• Vems gata går du på?, Arbetet