Hur många gator finns det i Malmö?
Malmö har 2 330 namngivna gator enligt OpenStreetMap. Läs om stadens äldsta gator, hur gatunamn beslutas och hur många du behöver kunna.
De flesta Malmöbor kan nog ett par hundra gatunamn utan att tänka efter. Södra Förstadsgatan, Amiralsgatan, Bergsgatan och Lundavägen sitter i ryggmärgen. Men hur många gator finns det egentligen i staden? Svaret beror på hur man räknar, och bakom siffran finns en historia som börjar redan på 1200-talet, långt innan Malmö ens var svenskt.
2 330 namngivna gator, och varför siffran är ungefärlig
I Ortkolls data har Malmö 2 330 namngivna gator. Siffran kommer från OpenStreetMap, den fria världskartan som startades 2004 av Steve Coast och som byggs av frivilliga kartläggare över hela världen. Siffran omfattar de gator som har ett namn i kartdatan. Gator utan namn, som många mindre gångvägar och infarter, räknas inte.
Det finns några saker som gör att siffran aldrig blir helt exakt. En gata kan byta namn halvvägs, en gång- och cykelväg kan ha ett officiellt namn eller sakna det, och nya bostadsområden får nya gator varje år. OpenStreetMap uppdateras löpande av de som kartlägger, så antalet växer i takt med att staden byggs ut. Se därför 2 330 som en ögonblicksbild av de gator som har ett namn i kartan, inte som ett officiellt register.
Som jämförelse har Göteborg 5 213 namngivna gator i Ortkoll och Stockholm 4 448. Malmö är alltså den mest kompakta av de tre storstäderna, vilket är goda nyheter för den som vill lära sig sin stad ordentligt.
Adelgatan, stadens äldsta gata
Om du vill hitta Malmös allra första gata ska du leta efter Adelgatan. Den äldre Adelgatan var troligen redan en smal väg innan staden växte fram på 1250-talet, och den räknas därför som Malmös äldsta gata. Den gick i väst-östlig riktning, parallellt med stranden, och dess sträckning ligger i dag i området kring Malmöhus och fram mot Drottningtorget. På latin kallades den 1392 för Communis magna platea, ungefär den stora allmänna gatan.
I början av 1300-talet blev en andra gata, längre söderut, stadens huvudgata. Den skrevs 1462 som Sönnergaatan och 1522 som "Then syndre Adelgade". Medeltidens långa huvudstråk, "den lange Adelgade", motsvaras i dag av Västergatan, Adelgatan och Östergatan. Promenerar du längs dem en vardag rör du dig alltså på samma linje som stadens köpmän för sjuhundra år sedan.
Malmö nämns för första gången i skrift 1275 och fick stadsprivilegier 1353. Fram till freden i Roskilde 1658 var staden dansk, vilket förklarar varför många av de tidigaste gatunamnen skrevs på danska eller latin.
Gatorna som berättar hur staden växte
Gatunamnen i Malmös innerstad fungerar nästan som årsringar. Södra Förstadsgatan är ett bra exempel. Enligt Malmö stad var den ursprungligen vägen som förband två små byar, som historiker brukar kalla Övre Malmö vid Pildammarna och Nedre Malmö vid kusten. Bönder kom längs vägen med hudar, kött och spannmål och bytte till sig sill från fiskeläget. Där vägen korsade kustvägen, alltså dagens Adelgatan, uppstod en marknadsplats som senare flyttades till Stortorget.
Under 1300-talet växte staden söderut till ungefär Skomakaregatan och Baltzarsgatan, och på 1400-talet låg Söderport vid Södergatans mynning, där Gustav Adolfs torg ligger i dag. I början av 1800-talet revs befästningarna och en ny stadsdel med rutnätsplan ritades av Nils Mannerkrantz. Det är därför Gamla staden i dag består av två delar: den medeltida kärnan och Nya staden från 1800-talet, med gator som Norregatan, Stora Trädgårdsgatan och Stora Kvarngatan.
Även kvartersnamnen bär på historia. Kvarteret Möllebacken har till exempel fått sitt namn efter en vall där stubbkvarnen Vallamöllan stod fram till 1853.
Hur får en ny gata sitt namn?
När Malmö bygger nya kvarter behövs nya namn, och processen är mer genomtänkt än många tror. Det är Malmö stads geodata- och digitaliseringsavdelning som tar fram förslagen. Förslagen skickas sedan på remiss till bland annat tekniska nämnden, kulturnämnden och Lantmäteriets ortnamnsfunktion, och därefter fattar stadsbyggnadsnämnden beslut. Kvartersnamn går direkt till stadsbyggnadsnämnden utan remiss.
Staden tar hänsyn till områdets historia och till namnen som redan finns i närheten. I nya områden får gatorna ofta ett gemensamt tema, och i befintliga områden försöker man följa det tema som redan finns. Namnet ska dessutom vara lätt att skriva, uttala och uppfatta. Det låter självklart, men det handlar i grunden om att ambulanser och räddningstjänst ska hitta rätt. Ska en plats uppkallas efter en person måste det också ha gått en tid sedan personen dog.
Även du kan föreslå namn. Malmö stad tar emot förslag från privatpersoner och andra aktörer.
Hur många gator behöver du kunna?
Ingen behöver kunna alla 2 330. Få har koll på varenda villagata i Tygelsjö eller Klagshamn, och det behövs sällan. Det som hjälper mest är att börja med de stora stråken och låta dem bli referenspunkter för resten.
Kan du de stora infartslederna, ringvägarna och huvudgatorna i innerstaden har du en ram att hänga upp allt annat på. Därefter går det fortare att lära sig stadens 136 delområden, som Malmö stad använder för statistik. Många av dem är namn vi använder i vardagen, som Möllevången, Västra hamnen, Nydala och Djupadal. Delområdena har sett ungefär likadana ut sedan början av 1980-talet, så kunskapen håller länge.
Ett praktiskt sätt att mäta var du står är att skriva ner alla gator du kommer på och se hur stor andel av helheten det blir. Det är precis vad läget Nämn alla i Ortkoll gör: du skriver de gator du kan och ser direkt hur många procent av Malmö du täcker. För de flesta landar första försöket på några få procent, vilket säger mer om hur stor staden är än om hur lite man kan.
Testa dig själv
Nyfiken på hur väl du känner Malmö? Varje dag finns en ny Dagens utmaning på ortkoll.se med tio frågor om gator, platser och stadsdelar. Alla får samma frågor, så du kan jämföra resultatet med vänner och kollegor. Det tar ett par minuter, och du lär dig garanterat något nytt om din egen stad.