Så får nya studenter att känna sig hemma i staden snabbare

Varje höst flyttar tusentals studenter till en stad de knappt känner. De vet var campus ligger, kanske var studentbostaden finns, men resten är en suddig karta. Var ligger närmaste vårdcentral? Vilken spårvagn går till Centralen? Vad menar folk när de säger att festen är "på Möllan" eller "uppe på Johanneberg"? För den som arbetar med mottagning och introduktion är frågan hur man hjälper nya studenter att bli bekväma i hela staden, inte bara i föreläsningssalen. Den här texten samlar forskning om tillhörighet och konkreta idéer för introduktionsveckan.

Varför tillhörighet är mer än en trevlig bonus

Forskning från USA visar att studenters känsla av tillhörighet har ett samband med hur det går i studierna. MIT:s Teaching + Learning Lab har sammanfattat tre studier på området.

I den första analyserade Maithreyi Gopalan och Shannon Brady nationella data om ungefär 23 750 förstagångsstudenter vid 4 070 lärosäten. Högre tillhörighet under första året hängde ihop med bättre studieresultat, större sannolikhet att fortsätta studera och bättre psykisk hälsa två år senare vid fyraåriga lärosäten.

I den andra studien, publicerad i Science Advances 2020, lottades förstaårsstudenter vid ett amerikanskt universitet till en kort övning om tillhörighet eller en kontrollövning om studieteknik. Övningen byggde på berättelser från äldre studenter om hur de hade tagit sig igenom en tuff start. Bland studenter från underrepresenterade grupper och studenter som var först i sin familj att läsa vidare var andelen som fortfarande var inskrivna tio procentenheter högre efter ett år i tillhörighetsgruppen.

Den tredje studien följde studenter före och under pandemin. De som kände högre tillhörighet hösten 2019 hade lägre nivåer av depression och ångest våren 2020, och sambandet var starkast för förstaårsstudenter.

Studierna handlar om tillhörighet till lärosätet, inte specifikt till staden. Men det är rimligt att tro att det hänger ihop. Den som inte vet hur man tar sig mellan bostaden, campus och stadens mötesplatser har svårare att säga ja till en studiecirkel, en sittning eller ett extrajobb.

Vad svenska studenter säger om campus och socialt liv

Akademiska Hus Studentbarometer 2025, där Norstat frågade 1 001 universitets- och högskolestudenter i juni 2025, ger en bild av svenska förhållanden. 75 procent uppger att de har fått nära relationer med andra studenter under studietiden. 56 procent är nöjda eller mycket nöjda med sitt sociala liv på campus, medan 28 procent varken är nöjda eller missnöjda. Rapporten tolkar den mellersta gruppen som ett tecken på att många skulle vilja ha ett rikare socialt liv.

Studentbarometern visar också att studenter rör sig mycket i staden. Bara ungefär hälften bor i direkt eller nära anslutning till campus, och 34 procent bor ensamma. Studielivet pågår alltså i hela staden, inte bara på campusområdet.

Allt fler kommer från andra länder

För internationella studenter är tröskeln högre. Enligt Universitetskanslersämbetets årsrapport 2026 studerade 46 920 inresande studenter i Sverige läsåret 2024/25, vilket motsvarar ungefär tio procent av alla registrerade studenter. Det var första gången antalet var högre än innan studieavgifterna infördes läsåret 2011/12. Höstterminen 2025 kom 21 150 nya inresande studenter.

De här studenterna har ofta inga släktingar eller gamla vänner i staden. De ska lära sig ett nytt språk, ett nytt kollektivtrafiksystem och en stad där gatunamnen kan vara svåra att både uttala och komma ihåg. En introduktion som bara visar campus missar en stor del av deras vardag.

Praktiska idéer för mottagning och introduktionsvecka

Här är några upplägg som går att genomföra utan stor budget:

• Stadsvandringar med fadder. Låt äldre studenter visa sina egna favoritställen: billig lunch, bra plugghak, närmaste tvättstuga. Det kombinerar platskännedom med just den sortens berättelser från äldre studenter som tillhörighetsforskningen bygger på. Det finns också stöd för att det fungerar rent rumsligt: i en studie från 2008 lärde sig de deltagare som först gått en sträcka tillsammans med en guide vägen bättre än de som navigerade med GPS eller papperskarta.
• Låt studenterna leda. Ge varje grupp ett mål och låt dem själva välja väg utan att följa en navigator steg för steg. En studie från University College London 2017 visade att hjärnans kartsystem i hippocampus arbetade mer när deltagarna valde väg själva än när de följde instruktioner.
• Gör kollektivtrafiken begriplig. Gå igenom hur man köper biljett och planerar resor, och åk en gemensam tur till ett ställe utanför centrum.
• Lär ut stadsdelsnamnen tidigt. Studenter hör namn på områden hela tiden, i annonser för bostäder, i inbjudningar och i samtal. En enkel karta med de viktigaste stadsdelarna gör att det klickar fortare.
• Visa samhällsservicen. Vårdcentral, apotek, bibliotek och Skatteverkets servicekontor är bra att ha sett innan man behöver dem.
• Skattjakt i grupp. Blanda studenter från olika program och länder i lag som ska hitta och fotografera platser i staden. Det är ett av de enklaste sätten att skapa kontakter över gränser.
• Följ upp efter några veckor. Introduktionsveckan är intensiv. Ett kortare återbesök i oktober, när den första vågen av nya intryck lagt sig, kan fånga upp dem som hamnat utanför.

Så kan en gruppfunktion i Ortkoll passa in

Ortkoll är ett kartspel för Malmö, Göteborg och Stockholm som lär ut gatunamn, stadsdelar, landmärken, hållplatser och samhällsservice. Spelet bygger på kartdata från OpenStreetMap och fungerar i mobilen. För lärosäten finns licenser med grupplänkar och översikt över deltagarnas framsteg.

Några sätt att använda det i en mottagning:

• Före ankomst. Skicka en grupplänk i välkomstmejlet så att studenterna kan bekanta sig med stadsdelsnamn och de viktigaste platserna innan de landar.
• Under introduktionsveckan. Använd Dagens utmaning, tio frågor som är samma för alla, som en daglig tävling mellan faddergrupper. Resultatet går att dela, vilket ger något att prata om vid lunchen.
• Som komplement till stadsvandringen. Låt grupperna spela läget Hitta på platser ni just har besökt, så att kunskapen fastnar.
• För uppföljning. Översikten visar hur gruppen ligger till, vilket kan ge underlag när ni utvärderar introduktionen.

Spelet ersätter inte faddrar eller personliga möten. Tanken är att det ska ge studenterna ett gemensamt språk om staden, så att det blir lättare att hänga med när någon föreslår att ses vid en plats de aldrig hört talas om.

Boka en demo

Arbetar ni med mottagning, introduktion eller internationella studenter och vill se hur Ortkoll kan fungera för era nya studenter? Boka en kort demo via ortkoll.se/foretag. Vi visar hur grupplänkar och framstegsöversikt fungerar och hur ni kan lägga upp en utmaning inför terminsstarten. Vill ni bara känna på spelet först kan ni prova det gratis på ortkoll.se.

Källor

• MIT Teaching + Learning Lab: Students' Sense of Belonging Matters: Evidence from Three Studies
• Akademiska Hus: Studentbarometern 2025 (PDF)
• UKÄ: Årsrapport 2026, kapitel 4 Internationalisering och mobilitet (PDF)
• BPS Research Digest: Don't ditch your paper maps just yet (om Ishikawa m.fl. 2008)
• UCL News: Satnavs 'switch off' parts of the brain (2017)