"Lokalkännedom i yrket: därför spelar den roll trots GPS"

Det är inte så länge sedan lokalkännedom var något man examinerades i. Fram till 2012 behövde den som ville köra taxi i Stockholms län klara ett prov med frågor om adresser, kortaste vägar och var olika stadsdelar och gator ligger på kartan. I dag har varje förare en navigator i telefonen, och provet är borta sedan länge. Ändå säger många som arbetar ute i staden samma sak: GPS:en tar dig till rätt gata, men inte alltid till rätt dörr. Den här texten handlar om varför lokalkännedom fortfarande är värd att investera i för arbetsgivare inom taxi, vård, omsorg och logistik.

När Stockholm slopade provet i lokalkännedom

Fram till 2012 fanns särskilda krav på lokalkännedom för taxiförare som arbetade i Stockholms län. Transportstyrelsens föreskrifter från 2010 beskriver hur provet gick till. Det bestod av 30 frågor inom fem områden: att ange adresser, att ange kortaste färdväg, att ange var orter ligger, samt kartprov på stadsdelar och gator. För att bli godkänd krävdes minst 26 rätt, och provtiden var 25 minuter.

I februari 2012 beslutade Transportstyrelsen att upphäva både Länsstyrelsens föreskrifter om lokalkännedom för taxiförare i Stockholms län och de egna föreskrifterna om provet. Ändringen gällde från den 1 april 2012.

Beslutet var inte okontroversiellt. I en motion till riksdagen i mars 2012 kritiserade socialdemokratiska ledamöter beslutet. De menade att det motiverades med ökad konkurrens men att det varken gynnade resenärerna eller seriösa åkerier, och de ville att kravet skulle finnas kvar.

Som jämförelse har London valt motsatt väg. Där måste blivande taxiförare fortfarande klara The Knowledge, som enligt Transport for London tar tre till fyra år och omfattar gator och landmärken inom sex engelska mil från Charing Cross.

Vad GPS inte löser: entrén och de sista metrarna

En navigator vet var en adress ligger, men den informationen är bara så bra som underlaget. Lantmäteriets handbok för belägenhetsadresser förklarar att en adressplats kan registreras på olika sätt. Med punktläget Ingång ska koordinaten ligga vid den dörr eller port adressen gäller. Men om ingen koordinat registreras får adressen i stället automatiskt byggnadens mittpunkt. Handboken pekar också på att adressättningen i till exempel byggnader på byggnader beror på vilken ingång utryckningsfordon kan nå.

I praktiken betyder det att GPS:en ibland lotsar dig till mitten av ett kvarter, en baksida eller fel sida av ett sjukhusområde. Den som känner området vet att entrén ligger runt hörnet, att infarten till parkeringen är från tvärgatan eller att porten med jämna nummer vetter mot gården.

Adressregistren är dessutom inte alltid kompletta. Riksrevisionen rapporterade 2015 att över 80 000 bostadsadresser saknades i SOS Alarms register, något som enligt rapporten kunde fördröja larm.

Ambulans och utryckning: när varje minut räknas

Lantmäteriet nämner uttryckligen polis, ambulans, räddningstjänst och SOS Alarm som användare av adressregistret. Inom utryckning handlar lokalkännedom om mer än att hitta gatan. Det kan handla om att veta vilken väg som är avstängd på vintern, vilken entré på ett äldreboende som leder till rätt avdelning eller hur man snabbast tar sig in på ett industriområde nattetid.

En annan sida är den muntliga beskrivningen. Alla som ringer efter hjälp kan inte ge en exakt adress. En beskrivning kan i stället låta som "vid busshållplatsen mitt emot ICA" eller "bakom skolan på Västra sidan". Den som känner till hållplatser, butiker och lokala smeknamn på platser kan tolka sådana beskrivningar snabbare, både i en larmcentral och i fordonet.

Hemtjänst: många nya ansikten och många nya adresser

Inom hemtjänsten möter en äldre person ofta många olika medarbetare. En sammanställning från 2017, baserad på Kolada, visade att personer med hemtjänst i genomsnitt träffade ungefär 15 olika anställda under två veckor. Det innebär att många medarbetare behöver hitta till många olika hem, ofta med kort introduktion.

Hur det kan gå när kunskapen saknas visade en händelse i Mariefred hösten 2024, som SVT rapporterade om. När en helt ny personalgrupp tog över hemtjänsten i området hittade personalen inte en äldre kvinnas hus utan gick in i ett annat hus en bit bort. Kvinnan fick enligt familjen varken kvälls- eller morgonmedicin. Företagets vd förklarade problemen med att en helt ny personalgrupp hade börjat samtidigt.

Det är ett tydligt exempel på att lokalkännedom inte bara handlar om effektivitet. Det handlar om trygghet för den som tar emot hjälp.

Bud och leveranser: dyra misslyckade försök

I logistikbranschen syns kostnaden för bristande platskunskap direkt i siffrorna. En undersökning från adressdataföretaget Loqate, publicerad 2021, visade att 99 procent av e-handelsföretagen hade misslyckade leveranser och att 24 procent uppgav att fler än var tionde order inte levererades vid första försöket. 74 procent kopplade dålig adressdata till upp till en fjärdedel av sina misslyckade leveranser.

Alla misslyckade leveranser beror inte på att budet inte hittar. Men varje gång en förare letar efter en port, ringer kunden eller åker tillbaka med paketet kostar det tid och pengar. Erfarna bud lär sig efter hand var lastzonerna finns, vilka portar som har kod och vilka gårdar som har flera hus med samma gatunummer. Ju snabbare nya medarbetare får den kunskapen, desto färre sådana stopp.

Vad arbetsgivare kan göra

Lokalkännedom kommer delvis med tiden, men den går att påskynda. Några sätt att arbeta med den i introduktionen:

• Lär ut stadsdelar och hållplatser, inte bara adresser. Det är så kunder, patienter och larmoperatörer beskriver platser.
• Samla lokala tips. Dokumentera svåra entréer, portkoder och infarter så att de inte bara finns i huvudet på de mest erfarna.
• Låt nya medarbetare åka med. Att se en tur i verkligheten ger en annan förståelse än att följa en rutt på skärmen.
• Träna kort och ofta. Några minuters övning om dagen under de första veckorna är lättare att få in i schemat än en lång utbildningsdag.
• Följ upp. Mät hur introduktionen går, så att ni ser vem som behöver mer stöd.

Så kan Ortkoll hjälpa er introduktion

Ortkoll är ett kartspel för Malmö, Göteborg och Stockholm som tränar gatunamn, stadsdelar, landmärken, hållplatser och samhällsservice, med kartdata från OpenStreetMap. För arbetsgivare finns licenser med grupplänkar, så att nya medarbetare kan börja träna redan före första arbetsdagen, och en översikt där ni ser gruppens framsteg. Det ersätter inte inskolning ute i fält, men det ger en grund att stå på när navigatorn inte räcker hela vägen.

Vill ni se hur det kan fungera för er verksamhet? Boka en demo via ortkoll.se/foretag. Vill ni först prova själva finns spelet gratis på ortkoll.se.

Källor

• Transportstyrelsen: TSFS 2010:34 om prov i lokalkännedom för taxiförare (PDF)
• Transportstyrelsen: TSFS 2012:11 om upphävande av föreskrifter om lokalkännedom för taxiförare (PDF)
• Riksdagen: Motion 2011/12:T2 med anledning av prop. 2011/12:80
• Lantmäteriet: Handbok Belägenhetsadress (PDF)
• Sveriges Radio: SOS Alarm missing thousands of addresses (2015)
• SVT: Så många hemtjänstanställda får de äldre besök av (2017)
• SVT: Strul med hemtjänsten i Mariefred (2024)
• Food Logistics: Loqate study zeroes in on cost of failed deliveries (2021)